Vad är ett moderkort – Allt Du Behöver Veta Om Moderkort

För att en dator ska kunna fungera så behövs ett moderkort. I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om moderkort.

I den här delen av vårt utbildningscenter, går vi igenom vad ett moderkort är, hur det fungerar och vilka olika typer det finns.

Det är framförallt viktigt att kunna de här sakerna om du ska bygga eller köpa en ny dator.

Vad är ett moderkort

Moderkortet är ett centralt kretskort som kopplar samman datorns alla komponenter och förser dem med ström. Moderkortet ser även till så att de olika komponenterna kan kommunicera med varandra.

Kort och gott är det datorns ryggrad.

Alla datorns komponenter är kopplade till moderkortet och majoriteten av dem sitter på själva moderkortet.

På baksidan av din dator, eller på sidan av din laptop, så har du flera portar. Där kan du koppla in hörlurar, USB, mus, tangentbord och dylikt. Dessa portar/ingångar, sitter direkt på ditt moderkort.

På engelska benämner man moderkort som: motherboard, MB, mboard, MOBO och systemboard.

Formfaktorer moderkort

Det finns olika typer av moderkort som har olika storlekar. Det finns små kort som passar mindre maskiner och det finns större moderkort med många ut- och ingångar.

Den absolut vanligaste formfaktorn är ATX.

Här är en kort beskrivning av de vanligaste formfaktorerna.

AT

En formfaktor som introducerades av IBM. Den användes flitigt under 80-talet. Det finns AT och Full-size AT.

Den här typen av formfaktor används sällan idag och ytterst få butiker säljer dem. Full AT har ersatts av ATX.

ATX

ATX står för ”Advanced Technology Extended” och ett en formfaktor som släpptes av Intel under sommaren 1995.

De flesta nya system på marknaden använder sig av ATX.

Det vanliga ATX-kortet kallas för ATX, Standard ATX och Full-ATX.

ATX mått är 305 x 244 mm.

Baby AT

Det här moderkortet användes främst under 80- och tidiga 90-tal, då man använde Pentium-datorer.

Baby AT ersatte föregångaren AT. Numera används Baby AT i princip aldrig, då den har ersatts av ATX.

BTX

BTX står för ”Balanced Technology Extended” och lanserades år 2003 av Intel.

Ledorden för BTX var att den skulle effektivisera kylningen i datorn och den skulle vara enkel att uppgradera.

Det var tänkt att BTX skulle ersätta ATX, men tre år efter lanseringen, så slutade Intel utveckla BTX.

DTX

Den här formfaktorn utvecklades av AMD och släpptes år 2007.

Syftet med den här formfaktorn, var att den skulle passa små datorer som användes som mediacenter. Exempelvis för att titta på film och lyssna på musik.

Man släppte även en ännu mindre version som kallas för Mini-DTX.

DTX-korten är bakåtkompatibla med ATX formfaktor, så att de passar i samma datorlådor.

LPX

LPX står för ”Low Profile Extension” och utvecklades av Western Digital år 1987.

De är oftast enkla att identifiera, då de har en annorlunda placering av portarna, jämfört med andra moderkort.

LPX fasades ut i slutet av 90-talet och det var tänkt att man skulle börja använda NLX som ersättare. Istället började tillverkare använda sig av microATX istället.

microATX

microATX är bakåtkompatibla med vanliga ATX-kort, vilket innebär att de kan användas även i fullstora ATX-lådor.

Precis som namnet avslöjar, så är microATX ett mindre moderkort än vanliga ATX.

Ett vanligt ATX-kort har måtten 305 x 244, emedan microATX har 244 x 244 mm.

NLX

Kort för det engelska ”New Low Profile Extended”.

Den här formfaktorn utvecklades av Intel i slutet av 90-talet. Det var tänkt att den skulle ersätta den äldre LPX.

Produktionen har sedan dess lagts ner och man använder idag uteslutande olika typer av ATX-kort istället.

Kompabilitet

Alla moderkort passar inte alla typer av komponenter. Om du ska köpa ett nytt moderkort eller bygga en ny dator, är det viktigt att du har koll på att alla komponenter fungerar tillsammans.

Moderkort och CPU kompatibilitet

Datorns processor (CPU) sitter i moderkortets socket. Du måste därför se till så att CPU:n och moderkortets socket fungerar ihop.

Här är AMD och Intels olika CPU sockets.

AMD sockets

Socket AM3
Socket AM3+
Socket FM1
Socket FM2
Socket FM2+
Socket AM1
Socket AM4
Socket TR4

Intel sockets

LGA 775
LGA 1156
LGA 1366
LGA 1155
LGA 2011
LGA 1150
LGA 1151
LGA 1200

Kom ihåg att titta på varje enskild CPU vilken socket den har, så att den passar till ditt moderkort.

Moderkort och RAM kompatibilitet

Det finns tre saker att tänka på när du köper RAM-minne till ditt moderkort.

• Typ av RAM-minne
• Hastighet
• Storlek

Typ av RAM-minne

Vanligtvis pratar man om fyra olika typer av RAM:

• DDR (började användas runt 2002)
• DDR2 (började användas runt 2004)
• DDR3 (började användas runt 2007)
• DDR4 (började användas runt 2014)

Nuförtiden används främst DDR3 och DDR4. Däremot börjar DDR3 bli utdaterat och de flesta använder sig numera av DDR4.

Du kan inte använda ett DDR3-minne och ett DDR4-minne i samma dator. De kan inte arbeta ihop.

Du kan heller inte använda ett DDR4-minne i ett moderkort som endast stöder DDR3. Ett moderkort som endast stöder DDR4 är heller inte kompatibelt med ett DDR3-minne.

Titta under moderkortets specifikationer i butiken, eller på tillverkarens hemsida, för att se vilket typ av RAM-minne som stöds.

RAM Bussklocka

Ett RAM-minne har olika hastigheter. De vanligaste hastigheterna är: 2666, 3000, 3200, 3600, 3800 och 4000 MHz.

Varvid 2400 MHz, 2666 MHz, 3200 MHz och 3600 MHz är de absolut vanligaste.

Alla moderkort stöder inte alla hastigheter, dock.

Exempelvis Asus populära moderkort TUF B460M stöder följande hastigheter: 2400 MHz, 2133 MHz, 2800 MHz, 2666 MHz, 2933 MHz

Du kan fortfarande använda ett 3200 MHz-minne i det moderkortet – men du kan inte använda maximal hastighet. Du är begränsad till 2933 MHz. Med andra ord får du inte ut all kraft som du betalat för.

Titta på tillverkarens hemsida för att se vad respektive moderkort stöder för hastigheter.

Maximal storlek på RAM

Varje moderkort har en begränsning för hur mycket minne det kan hantera.

Om vi återigen tar Asus moderkort TUF BF60M som exempel, så är den maximala storleken 128 gb.

Om du installerar mer RAM-minne än den maximala gränsen, så kommer datorn antingen bara kunna hantera 128gb – eller så kommer minnet inte fungera överhuvudtaget.

Det finns med andra ord ingen anledning att överstiga den maximala storleken.
I manualen och på tillverkarens hemsida, så kan du hitta maximal storlek av RAM som kan användas på moderkortet.